Denna veckan har varit fullspäckad så jag tänkte dra lite kort om varje dag här:

Måndag: Ringde och fick tid på BVC för att prata om amningen. William har tappat sugtekniken under tiden vi var på NÄL och han fick flaska. Jag fick veta att jag gjorde rätt när jag försökte lägga honom till bröstet men han suger fel plus att han är för otålig. Våran supermysiga sköterska noterade även att William har hjärtformad tunga med för kort tungband vilket inte underlättade sugtekniken. Sedan träffade vi Angelica med familj och tig en sväng på torget. Fick köpt mig en elektrisk bröstpump så att jag slipper få kramp i händerna när jag pumpar ur plus att det går något snabbare med den ;)

Tisdag: Var nere på BVC igen för att träffa en läkare som skulle kolla på Williams tungband för att ge oss en remiss till Lundby sjukhus i Göteborg där de skulle klippa av det om de tyckte att det var för kort även där. Var iväg själv med William då och det kändes riktigt skumt vill jag lova! När jag kom hem väntade Sara (Daniels syster) med pojkvän med pizza till mig :)

Onsdag: Nu bar det av till Lundby sjukhus. Vi kom in på ett rum där Daniel fick sätta sig i en stol och hålla William, en sköterska höll hans huvud och en läkare klippte av tungbandet. Låter väldigt brutalt, framför allt med tanke på att han inte fick någon bedövning. Men han skrek inte så farligt och lugnade sig snabbt när han fick nappen. Sedan fick han mat och det var som om att inget hade hänt. Hade man väntat tills han är äldre hade de varit tvungna att söva för att barnen då inte ligger still nog. Nu är han dessutom liten nog för att inte alls förstå vad som händer.

Sedan åkte vi in  till femmanhuset en sväng och köpte lite kläder till honom och födelsedagspresent till Alfred (minsta lillebror som fyller 1år snart). Efter det åkte vi ut till Daniels jobb och visade upp William.

Torsdag: NÄL nästa. Kontroll för mig för att se att infektionen gått ner och att allt såg bra ut och det var på väg åt rätt håll. Det tog jätte lång tid innan vi blev klara där för mina provresultat dröjde. När vi väl var klara där åkte vi förbi farmor på vägen hem, hon blev jätte glad för att vi kom förbi och för att hon äntligen fick träffa sitt första barnbarnsbarn.

Fredag: Inskrivningssamtal på BVC. William hade gått upp 200g på 4 dagar, de små liven brukar gå upp 150-200g på en vecka så det är inget fel på min bröstmjölk i alla fall och en riktig liten tjockis kommer han att bli men det är okej för man ska vara tjock när man är liten! :D Han var då 15g ifrån sin startvikt vilket jag misstänker att han har dragit ifrån nu. Mamma och småbröderna kom förbi sedan och hjälpte mig med försäkringskassan så nu har jag fått fyllt i för en månad i alla fall. Sedan på kvällen kom Angelica med familj över och åt tacos. Älskade Daniel lagade maten helt själv <3

Lördag: Då åkte jag iväg själv ner till torget för att gå till tandläkaren. Eftersom att det är sista året med gratis tandvård vill de erbjuda alla frisktandvård (en försäkring där man efter en undersökning får en summa man betalar varje månad istället för att betala tandläkarbesöken i en klumpsumma). Vid 17 tiden kom Jonna hit och höll mig och William sällskap eftersom att Daniel var iväg hos några andra kompisar här på Hasselbacken.

Söndag: Nu är det bara en vecka kvar som Daniel ska vara hemma och sedan blir jag själv, känns hur skumt som helst och även lite skrämmande. Är fruktansvärt glad att jag och Angelica hittade varandra så jag har någon nära annars hade jag troligtvis inte fått gjort mycket annat på dagarna än att gått runt i lägenheten och troligtvis blivit lite smågalen. Daniel har varit helt underbar under den här tiden han har varit hemma. Stöttade mig på BB och såg till att jag fick den hjälp jag skulle ha av läkarna, även på tur nummer två till NÄL. Hjälpte mig att ta hand om mig när jag inte kunde av olika skäl. Han har lagat mat åt oss här hemma och plockat undan och diskat och haft sig. Även fast hans humör inte är det bästa på nätterna när vi går upp är han ändå uppe och hjälper mig att mata William. Eftersom att jag inte ammar utan pumpar ur matar han oftast William samtidigt som jag pumpar ur. Han har även flängt hit och dit och fram och tillbaka med oss. Han är underbar min älskling! På fredag den 17 september firar vi 7 år tillsammans.

Den 2 september hände något. Vid 14 tiden på dagen började jag få synbortfall på höger öga. Först flimmrade det bara lite men efter en förvånadsvärt kort stund såg jag bara på halva högerögat och synfältet hade även krypit in lite på vänster öga. Angelica var hemma med mig och Daniel och hon började nog bli lite orolig när jag visade hur mycket av min synvinkel som var borta. Jag funderade på vad sjukvårdsupplysningen kunde tänkas vilja veta och kollade om jag hade någon feber, ikke, ont i huvudet, ja, men inte på samma sätt som vid tidigare migränanfall. Fläckarna för ögonen var inte heller de samma som de brukar vara när jag får migrän, brukar se svarta fläckar, detta var mer som flimmer. Jag började även få svårt att prata, orden kom inte riktigt som jag ville.

Ringde sjukvårdsupplysningen och de kopplade runt mig hit och dit. Tror det var BB jag pratade med i slutändan. De ville att jag skulle åka in men jag ville sova en stund och hoppas på att det skulle gå över. Så jag satte mig och började pumpa ut mjölk till William. Under tiden blev jag bara sämre och sämre och efter en stund tyckte Angelica att det var lika bra att jag åkte in nu innan det blev värre. Daniel höll med och jag tänkte att visst, bättre att åka in nu så att jag kan komma hem snart igen istället för att vänta och komma hem sent i kväll.

Angelica hjälpte till att plocka ihop den mjölken jag hade pumpat ur och se till så jag fick med mig flaskor och grejer till William. Sedan packade vi in oss i bilen. Jag ringde mamma på vägen och vi konstaterade att klockan var runt 15:30 och jag hade inte ätit sedan tidigt på morgonen. Mamma skällde lite på mig för att jag inte ätit och jag fick svårare och svårare för att prata. Daniel åkte förbi McDonalds och jag fick i mig 2½ chease burgare. Inte var jag hungrig men äta var jag ju tvungen till.

Väl på NÄL gick vi först upp till BB. Där fick vi sitta en timme innan det kom någon och pratade med oss. Jag kunde fortfarande få ur mig en del information men Daniel fick ta över vid vissa tillfällen när jag inte fick till det. Jag fick en säng att vila på en stund och sedan kom de och hämtade mig i en rullstol och körde ner mig till akuten. Mitt tal förvärrades hela tiden och Daniel fick nu hjälpa mig att berätta vad som hänt. Jag fick dropp och de tog massa prover. Landade på ett rum någonstans på akuten och det kom flera läkare och pratade med mig vid olika tillfällen och det togs nya prover. Nu fick Daniel sköta nästan allt prat för mig förutom när de ville se hur illa det var med mitt tal. Tillslut kunde jag inte ens tala om vilket årtal det var, jag visste dagens datum och år och så men det kom inte ut rätt och jag blev rätt frustrerad.

Tillslut landade jag uppe på gyn-avdelningen där en supermysig sköterska tog hand om mig under nätterna. Jag hade fått en infektion i underlivet plus en rätt ilsken migränattack. Så jag fick få antibiotika var åttonde timme i armen. Fick även en del smärtlindring så efter några timmar började jag klarna upp rätt bra. Fick stanna på NÄL tills på lördagen den 4 september. De ville egentligen att jag skulle stanna kvar längre men jag höll på att få panik i det där rummet på sjukhuset! Så jag fick medicin utskrivet och fick äntligen åka hem.